2024-10-14

Talteori

Diofantiska ekvationer

Från: Sats 5.25

Om sgd(a,b)=1 har den diofantiska ekvationen

ax+by=c

Den allmänna lösningen kan skrivas som:

(x,y)=(cu−bn,cv+an),n∈Z

där u,v∈Z är sådanna att au+bv=1

Exempel

Lös 45x+21y=72

sgd(45,21)=3

Finns lösningar? 3∣72⟹Ja

Förkorta med 3:

15x+7y=24

sgd(15,7)=1⟹använd satsen ovan
Betrakta 15x+7y=1

En lösning: x=1,y=2:15⋅1+7⋅(−2)=15−14=1

Enligt satsen: Allmänna lösningen till (**) ges av:

(x,y)=(24⋅1−7n,24⋅(−2)+15n),n∈Z

Vilket ger oss lösningen:

(x,y)=(24−7n,−48+15n),n∈Z

Primtal

Ett heltal p≥2 kallas ett primtal om

∀a∈Z+:a∣p⟹(a=1∨a=p)

Ett heltal n som ej är ett primtal kallas ett sammansatt tal.

Sats 5.28

a,b∈Z så att sgd(a,b)=1.
Tag c∈Z. Då gäller a∣bc⟹a∣c.

Bevis:
sgd(a,b)=1⟹∃x,y∈Z så att

ax+by=1

Multiplicera med c:

acx+bcy=c

Gäller att a∣acx. Eftersom a∣bc gäller a∣bcy.

⟹a∣(acx+bcy),d.v.s.a∣c
Sats 5.30

Tag p primtal, a,b∈Z.

Om p∣ab gäller p∣a eller p∣b.

Bevis:
Det måste gälla att p∣a eller p∤a.
Om p∣a: inget mer att visa.
Antag därför p∤a.
p∤a,p är ett primtal⟹sgd(a,p)=1

Sats 5.28 ⟹p∣b

Sats 5.31

Om p ett primtal och a1,a2,…,an∈Z
är sådanna att p∣∏i=1nai
då gäller att p∣ak för minst ett index k∈[1,n]

Sats 5.33 (Arkimedes fundamentalsats)

Varje z∈Z+,z>1, kan skrivas som en produkt av primtal, faktoriseringen är unik upp till ordningen av faktorerna.

Kongruensräkning

Börjar med en fråga: *Om idag (14/10) är en måndag, vilken veckodag är det om:

4 dagar? — Fredag — 4=7⋅0+4
12 dagar? — Lördag — 12=7⋅1+5
108 dagar? — Torsdag — 108=7⋅15+3

Tricket är att veckodagarna är i cykler av 7 dagar.

Det vi gör är resträkning modulo 7 eller kongruensräkning modulo 7.

Definition

Betrakta alla heltal a med samma rest vid division med n∈Z+ som "lika".

Formellt:
Låt n∈Z+: Vi definierar en relation "≡ modulo n" (kongruens modulo n) genom att säga a≡b mod n om n∣a−b.

Notation

a≡b mod n

eller

a≡b(n)

Egenskaper

Sats

Kongruens modulo n är en ekvivalensrelation på Z.

Reflexiv

a≡a mod n⟺n∣a−a⟺n∣0 Sant för alla n

Symmetrisk

Tag a,b∈Z

a≡b mod n⟺n∣a−b⟺n∣−(a−b)⟺n∣b−a⟺b≡a mod n

V.S.V.

Transitiv

Tag a,b,c∈Z

a≡b mod n∧b≡c mod n
⟹n∣a−b,n∣b−c
⟺n∣(a−b)+(b−c) d.v.s. n∣a−c V.S.V.

Ekvivalensklasser

För a∈Z,b∈Z+ finns unika q,r så att

a=qb+r,0≤r≤b−1

varje heltal a är kongruent med b med en unik rest r.

Välj b som n:

a=qn+r,0≤r≤n−1
⟹ekvivalensklasserna för "≡ mod n" ges av [0],[1],…,[n−1] där [0] är representerar heltal k sådana att k=l⋅n, för något l∈Z.

Exempelvis är [1] alla heltal k så att k=l⋅n+1 för något l∈Z.

Operationer på kongruens

Sats 5.38

Välj n∈Z+

Antag att a≡c mod n, b≡d mod n

Då gäller:

  1. a+b≡c+d mod n
  2. a−b≡c−d mod n
  3. a⋅b≡c⋅d mod n

Operationer på ekvivalensklasser

[a]+[b]=[a+b]
[a]−[b]=[a−b]
[a]⋅[b]=[a⋅b]

Exempel

[1]={0,1,2,…}
[2]={0,2,4,…}

[1]+[1]={0+0,1+1,2+2,…}={0,2,4,…}=[2]