2024-10-09

Matriser

Matrismultiplikation fortsättning

Se även: 2024-10-07#Multiplikation

Sats

Givet att:
A:m×n-matris
B:n×r-matris
C:r×s-matris
m,n,r,s∈Z+

Då gäller: (AB)C=A(BC)

D.v.s. att den associativa lagen gäller.

Inte från föreläsningen

Produkten av två matriser A och B där A är av typen m×n och B av typen n×p är produkten AB av typen m×p.

Från detta kan vi även få att:

Givet S:en talföljd som tillåts ha upprepande tal från Z+ och:

A1:S1×S2-matris
A2:S2×S3-matris
⋮
An:Sn×Sn+1-matris

Är produkten B=∏i=1nAi alltid definierad och av typen S1×Sn+1.

Grannmatriser

Grannmatrisen A till grafen G=(V,E) är definierad som:

A=(a11…a1n⋮⋮an1…ann)(n×n-matris)

där aij={1,om det finns en riktad kant från nod i till nod j, d.v.s. (i,j)∈E0,annars, (i,j)∈E

För oriktad graf: aij={1,om det finns en kant från nod i till nod j, d.v.s. (i,j)∈E0,annars, (i,j)∈E

En grannmatris för en oriktad graf är alltid symmetrisk.

Symmetri

En matris är symmetrisk om Aij=Aji för alla element i matrisen.

En symmetrisk matris är alltid en kvadratisk matris.

Talteori

Delbarhet

Låt a,b∈Z

Vi säger att "a delar b" eller "a är en delare till b" om det finns m∈Z så att am=b

Notation: a∣b, a∤b (a delar ej b)

Delbarhet är en relation på Z.

Sats 5.4

  1. a∣0∀a∈Z
  2. a∣a∀a∈Z (reflexiv)
  3. (a∣b∧b∣c)⟹a∣c∀a,b,c∈Z (transitiv)
  4. 0∤a om a≠0
  5. För a,b,c∈Z gäller:
(a∣b∧a∣c)⟺a∣mb+nc∀m,n∈Z

Sats 5.7

Om a∣b och b∣a, då gäller a=b∨a=−b

Division med rest

Tag a,b∈Z+. För tillräckligt stort m∈Z gäller

a−(m+1)b<0(Notera: om b>a, gäller det för m=0)

Välj nu q∈Z som det unika elementet i Z så:
a−(q+1)b<0
a−qb≥0

Då gäller att

a−(q+1)b<0⟺a−qb<b⟺a−qb≤b−1

D.v.s. a−qb≥0, a−qb≤b−1

Definiera r=a−qb
⟹a=qb+r och 0≤r≤b−1

Valet av q,r så att 0≤r≤b−1 gäller är unikt (kan bara göras på ett sätt).

Sats 5.9 (Divisionsalgoritmen)

För varje par av positiva heltal a,b, finns två unika heltal q (kvoten) och r (resten) så att:

a=qb+r,0≤r≤b−1

Gemensamma delare

Definiera a,b∈Z, inte bägge 0.

En gemensam delare till a,b är ett tal d∈Z så att

d∣a∧d∣b
Största gemensamma delare

En gemensam delare uppfyller d≤max{a,−a,b,−b}
⟹det finns en största gemensamma delare till a,b

Notation: d=sgd(a,b) (Alltid positiv)

Euklides algoritm

För godtyckliga a,b, hur hittar vi sgd(a,b)?

Sats 5.14

  1. ∀a∈Z+:sgd(a,0)=a
  2. ∀a,b,n∈Z:sgd(a+nb,b)=sgd(a,b)

a,b∈Z+, a≥b
Upprepad division med rest (divisionsalgoritmen) ger:

a=bq1+r1,0≤r1≤b−1
b=r1q2+r2,0≤r2≤r1−1
r1=r2q3+r3,0≤r3≤r2−1
⋮
rn−2=rn−1qn+rn,0≤rn≤rn−1−1
rn−1=rnqn+1+0

Slutar när resten rn+1=0.

För något n,rn
Då gäller att sgd(a,b)=rn

Exempel 1

a=16,b=12

16=12⋅q1+r1=12⋅1+4
12=4⋅q2+r2=4⋅3+0

sgd(a,b)=rn=r1=4

Exempel 2

a=6,b=4

6=4⋅q1+r1=4⋅1+2 <- SGD=2
4=2⋅q2+r2=2⋅2+0 <- Stopp när rest är 0

sgd(a,b)=r1=2

Exempel 3

a=876,b=204

876=204⋅q1+r1=204⋅4+60
204=60⋅q2+r2=60⋅3+24
60=24⋅q3+r3=24⋅2+12 <- SGD=12
24=12⋅q4+r4=12⋅2+0 <- Stopp när rest är 0