Formelblad

[a]={b∈A:aRb}   a∣b:a delar b   sgd(a,b)=1∧a∣bc⟹a∣c 
Om a är ett primtal och a∤b så är sgd(a,b)=1
{x,y}={cu−bn,cv+an},n∈Z
(a+b)n=∑k=0n(nk)an−kbk
Q:Rationella tal   R:Reella tal   ∅:Tomma mängden

Sats 7.11

En sammanhängande graf G innehåller en Eulercykel om och endast om alla gradtal i G är jämna.

Sats 7.12

Låt u,v∈V,u≠v vara två noder i en sammanhängande graf G=(V,E). G innehåller minst en Eulerväg från u till v om och endast om du och dv är udda och för alla andra noder w∈V gäller att dw är jämnt.

Sats 5.22

En diofantisk ekvation ax+by=c är lösbar⟺sgd(a,b)∣c

Summor Kombinatorik Euklides
∑i=ab(Ai+Bi)=∑i=abAi+∑i=abBi

∑x∈Mx=1+2+3

∏i=1nai=a1∗a2∗⋯∗an

Aritmetisk summa: ∑i=1nai=n2∗(a1+an)
(nk)=n!k!(n−k)!
nPk=n!(n−k)!
sgd(a,b)=rn
a=b⋅q1+r1
b=r1⋅q2+r2
r1=r2⋅q3+r3
⋮
rn−2=rn−1⋅qn+rn
rn−1=rn⋅qn+1+0
Begrepp Förklaring Notation
Antisymmetrisk (aRb∧bRa)⟹a=b∀a,b∈A
Associativitet (a∗b)∗c=a∗(b∗c)
Bijektiv Injektiv och surjektiv
Bipartit graf Graf då noder kan delas in i två grupper och alla kanter går mellan grupperna
Diofantisk ekv. Bestående av och lösning med heltal i Z
Disjunktion "eller" ∨
Ekvivalensrelation Reflexiv, symmetrisk och transitiv
Gradtal Antalet kanter som ansluter till en nod dv
Kardinalitet Storleken/antalet element i en mängd |A|
Konjunktion "och" ∧
Kvantifiera Bind variablerna i ett predikat för att få ett sanningsvärde ∀, ∃
Identitet e sådant att a∗e=a∀a∈A e
Inducerad delgraf G~=(V~,E~) är inducerad delgraf till G=(V,E) då ∀x,y∈V~:{x,y}∈E→{x,y}∈E~
Injektiv Alla funktionsärden f(x) är unika
Invers Funktion: g är invers till f om f(g(x))=x
Operator: a∗a−1=e där e:identitet på A
f−1
a−1
Partiell ordning Reflexiv, antisymmetrisk och transitiv
Reflexiv aRa∀a∈A
Specificera Specificera variabeln i ett predikat för att få ett sanningsvärde
Surjektiv f:A→B,∀b∈B∃a∈A:f(a)=b
Symmetrisk aRb⟹bRa∀a,b∈A
Transitiv (aRb∧bRc)⟹aRc∀a,b,c∈A

Blandad notation: Df, Vf

Pasted image 20241023194014.png

Pasted image 20241025170216.png

Kryptering

RSA: Välj två stora primtal* ps,qs och ett heltal as sådant att sgd(as,Φ(psqs))=1. Inversen till as mod Φ(psqs) betecknas bs.
Tillsammans är bildar dessa heltal en sluten nyckel. Produkten psqs och as bildar en motsvarande öppen nyckel.

Inversen: asbs≡1 mod Φ(psqs)
Enkryptering: y=xas mod psqs
Dekryptering: ybs=(xas)bs=xasbs=xnΦ(psqs)+1=(xΦ(psqs))nx=1nx=x
Hashing: z=h(x)
Signering: w=zbs
Validering: was mod psqs=(zbs)as=zasbs=znΦ(psqs)+1=z

5.28

132=2⋅66=22⋅3⋅11Φ(132)=Φ(22)Φ(3)Φ(11)=2⋅2⋅10=401121=132⋅8+65132=65⋅2+265=2⋅32+1

sgd(1121,132)=1
1121=40⋅28+1

m≡11211121 mod 132≡(112140)28⋅1121 mod 132≡128⋅1121 mod 132 (Eulers sats)≡1121 mod 132≡132⋅8+65 mod 132 (Faktorisering ovan)≡65 mod 132

m=65⋅132nn∈Z

Minsta positiva m=65 då n=0

Svar: Φ(132)=40,m=65